söndag 8 februari 2009

Morgonens filosofiska slutsats:
Jesus var inte guds son.
Han var ju bara utvecklingsstörd!
Och förmodligen aningens autistisk.
(No, he doesn't, very much dead. And outvecklingsstoerd)
Ut, slut.
/J o K

fredag 6 februari 2009

HEJA!

Hårigt bröst och rakad pung,
Lucas Frutas är vår kung!

HEJA HEJA HEJA!!!

Om en världsnyhet

Det här hände inte nyss. Utan i somras. Men det är fortfarande det roligaste jag gjort sedan dess. Så det tål att sägas igen! /Jenni

Hej. Jag skulle gå och träna nyss. Vad ser jag då om inte en hejvild demonstration på E4:an? En hejvild miljödemonstration på E4:an! Där sitter de och spelar boll och protesterar mot miljöförstöringen. Så nu kan ingen bil köra på E4:an och bron. SHIT tänkte jag, vilken hejarnyhet. Så jag gick ut och tog lite bilder, sedan ringde jag VK.

'Hej det är Lars'
Jag: 'Hej, har ni sett vad som har hänt på E4:an?'
Lars: 'Nää'
Jag: 'Det är ju värsta demonstrationen, de har stängt av hela bron och ingen kan köra där!'
Lars: 'Jaha...'.
Jag: 'Ja, och jag var just ute och tog lite bilder, jag tänkte om ni vill ha det...'
Lars: är tyst.
Jag: '...för jag har väl kommit till VK?'
Lars: 'Nää, du har kommit till Lars.

En som inte är så duktig på alla knappar

För en tid sedan hade jag och min mor en ganska givande sms-konversation. Den löd som följer:

J: 'Hej, jag sover inte hemma'
M: 'Ok'
J: 'Vilket kärleksfullt sms'
M: 'Är inte så duktig på alla knappar'

Öh, va?

Jag, Jenni, läste ett inlägg på min gamla blogg och gladdes åt hur rolig jag kan vara ibland...

"Åh jag hade en hemsk dröm i natt. Ingen lyssnade på mig, fast jag skrek och skrek och skrek.

Pappa trodde han fått en snilleblixt och sa till sin kompis 'nästa steg inom musiken måste ju bli rock och rap blandat!'. Resten av drömmen skrek jag bara 'Linkin Park... LINKIN PARK!!! LIIIINKIIN PAAARK!!!'.

Öh, va?"

Hoho, vilken kul prick jag kan vara.

Sune hängde och dinglade

Gick in på apberget för första gången på väldigt länge. Hade fått ett nytt meddelande. Det var från Sunee 29-årig kille från Stockholm.

Såhär löd det:
'en tjej slet upp mej i tröjan så jag hängde och dinglade i tröjan 1m upp mot en vägg hela magen var framme'

Och så var det med det.
/Jenni

Antarktis

Godmorgon, godmorgon i lingonskogen.

Oj. Det var inte morgon. Klockan är ett och här är ekot.

Jag (Jenni (surprise, surprise)) sitter på jobbet med termojacka och en kopp jordgubbste. Det är hundra minus ute, och bakom disken på Centrum är det inte många grader över nollan. Tror jag. Känns det som i all fall. Skulle vara mest logiskt, osv.

Igår var jag och städade ur rum 3 i Bodegan. Det tog ett bra tag. Inte bara för att någon (vill inte lämna några namn, men det är en tjej och hon börjar på K och slutar på acbajsmannen), utan också för att jag ärvt min fars pedantgen och inte ger mig för än jag inte kan se en enda liten smutsfläck så långtsynfältet bär.

Igår fick jag även mitt första husmoriska ryck, lagade inte bara middag som bestod av annat än nudles, utan bakade även bröd..! Ciabattabröd! Åh jag kände mig så husmorisk. Började väl baka där vid nio, och blev väl klar där vid halv två på natten. För så kan det tämligen gå om man struntar i att läsa igenom hela receptet innan man börjar knåda degen. Det är så med viss deg att den ska jäsa ett tag. Ibland ett bra tag. Ibland en halv evighet. Och ibland en Ciabattaevighet. Inte mindre än TRE FUCKING TIMMAR. Vilket mord. Mord på tid. En riktig tidsmördare den där Ciabattadegen.

Hur som haver så fick jag gott ställa alarmet och hoppa fram och tillbaka mellan säng och kök likt en plockad höna. Men oh så gott det luktade där vid två-tiden inatt. Och så bra brödet blev. Jag är helt imponerad av mig själv. I COULD! Jag kunde!

Nä, nu ska jag ut bakom Antarktisbänken och trycka ut ett par liftkort till innan klockan hinner slå ut, slut, afterski, kvällsåkning, hem, sova, säng.

Pussopeace

onsdag 4 februari 2009

Under och andra vidunder

Shitas pommesfritas.
Nu har jag (Jenni), Linnet och Kacomannen dragit vår kos från Bodegan och ändå upp på Utsiktsvägen. Allt känns så jädra super och till råga på allt så lyckades jag imorse få igång varmvattnet. Kan det bli mycket bättre än så?

Nej, tänkte ni nu. Men jo, det kan det! För när jag skulle tvätta mig under mina armar med det varma vattnet så får jag en trevlig överraskning utöver det vanliga. Någonting ramlar ner ut ur armhålan och ner i handfatet. Och vad var inte det, om inte en underbart välkommen 50-lapp! Och jag som bara hade en tjuga kvar. Så himla lucky morning.

Hur pengalappen lyckades hamna i min armhåla är dock ett mysterium. Ett mysterium EJ värt att gräva i. För då kommer det säkert fram att detta skeende inte alls är något under. Och det är faktiskt vad jag denna underbara morgon vill tro.

Så det så!